Dagarna går

Detta bildspel kräver JavaScript.

Dagarna går. Man vaknar, snoozar, vaknar igen, går på morgonmöte, rondar, jagar labbresultat, jagar bloddonatorer, jagar sköterskor, äter lunch, svettas, kontrollerar, palperar, stetoskoperar, diagnostiserar, medicinerar, äter kvällsmat, dricker te på verandan, skypar läser, släcker, sover och sen är det morgon igen och en ny dag med nya utmaningar ligger framför en. Dagarna går, men INGEN är egentligen den andra lik.
Att arbeta som läkare på den centralafrikanska landsbygden, långt ifrån västerländsk sjukhuskultur, innebär ofta att man får tampas med problem som sällan uppstår hemma. Jag upplever alltför ofta att patienterna kommer in i ett väldigt sent skede av sin sjukdom och att det då tyvärr redan är för sent för att rädda dem.
En av orsakerna är givetvis att de bor långt bort från sjukhuset. Man går inte gärna de 70 kilometrarna till fots till sjukhuset för att barnet har lite diarré eller feber. En annan orsak är att den urgamla traditionen och tron på traditionell läkekonst i hög grad lever kvar här. Den lokala medicinmannen är alltför ofta den första instansen folk söker hjälp hos när någon är sjuk. Därför kommer de till vårt sjukhus först när bären eller örterna de fått som medicinering inte hjälpt. En långdragen halsfluss försöker man till exempel bota genom att skära av gomtappen, och smärtor genom att rista med kniv i huden över det onda området.
Förutom att detta gör att det dröjer innan de söker vård hos oss är dessa minst sagt kontroversiella behandlingar dessutom direkt farliga för patienten. Att rispa i huden och operera bort gomtappen med orena instrument kan, för de redan sjuka barnen, leda till livsfarliga infektioner. Behandlingarna kan, förutom stelkramp, även sprida blodsmittor som hiv och hepatit och i ett land som CAR, där dessa sjukdomar är relativt vanliga, är förstås risken med de här onödiga ingreppen stor. Därför är det värt att lägga lite extra tid och energi på att försöka övertala och övertyga patienterna och dess föräldrar om att hoppa över besöket hos medicinmannen.
– Doktor Anna, mamman till den undernärda flickan undrar om de kan få lämna sjukhuset några timmar under eftermiddagen, säger sjuksystern som rondar med mig på undernäringsavdelningen och hjälper mig att tolka från sango till franska.
– Ja, det kan de väl få, men vad ska de göra?, undrar jag misstänksamt, eftersom patienterna aldrig brukar fråga innan de försvinner.
– Mamman vill ta flickan till medicinmannen för att behandla hennes analprolaps med traditionell medicin, men hon kommer tillbaka hit efteråt, förklarar sjuksköterskan.
Jag lägger handen på mammans axel och sätter mig ner på sängkanten. Det här kan ta tid. Jag förklarar flickans sjukdom och att prolapsen inte behöver behandlas på nåt annat sätt än genom att man trycker tillbaka den efter att flickan har bajsat. Jag visar henne hur hon ska göra. På knagglig franska försöker jag övertyga mamman om att inte gå till medicinmannen och sjuksköterskan översätter entusiastiskt. Mamman och flickan stannar på sjukhuset hela dagen. Doktor Anna vs medicinmannen, 1-0 :). Men vad som händer imorgon, vet man inte.

Om Läkare Utan Gränser

Läkare Utan Gränser är en medicinsk, humanitär organisation som räddar liv och lindrar nöd där vi behövs mest. Visa alla inlägg av Läkare Utan Gränser

5 responses to “Dagarna går

  • Magnus Thorén

    Hej Anna!
    Jag har skickat din blogg till min farbror Gunnar Thorén som varit läkare i Gamboula stora delar av sitt yrkesverksamma liv. Jag hoppas och tror att ni kan ha utbyte av varandras erfarenheter.

    Hälsningar
    Magnus

  • Rune Torgå 91 år

    Intressant att läsa din beskrivning av arbetet iGamboula. Ni i Läkare utan gränser gör ett fantastiskt jobb väl ärt att understödja.
    Julhälsningar
    Rune Torgå, snart 92 år

  • Åsa

    Vilket fantastiskt jobb ni gör! Ska bli jättespännande att följa din blogg och ditt arbete!!

    MVH Åsa

  • ett fan

    Heja evidensmedicin vs medicinman! Du behöver nog jobba med att påverka ”patientens preferenser” oxå, för att vinna fler ronder mot medicinmannen.
    EBM is da shit! Heja heja, fantastiskt jobb du gör!

  • May E. Bennetzen

    Hej Anna
    Følger din blogg og er imponeret over dit arbejde, glæder mig til at læse mere ;-)! Håper du også får en fin jul i Afrika! Ta vare på dig selv.
    Glædelig jul!

    May Elisabet Bennetzen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: